Igår blev jag ombedd att inte göra en övning som jag gjort tidigare. Jag har gjort så många måleri-och-diskussions övningar nu att det självklart finns de som är sämre än de andra. Och just den här övningen gick inte så bra. Eleverna tyckte att det var en svår övning och det blev inte den sortens diskussioner som jag var ute efter. Men att bli ombedd att inte göra den får mig ju att känna lite revoltlusta. Joho ska jag visst göra sådetså!
Övningen i fråga var under skolans kärleksvecka. De hade gjort som många skolor och lagt en temavecka om sex och samlevnad och relationer. De hade bland annat tagit in RFSLUngdom som skulle ha passet efter mig. Vårt projekt handlar om att genom måleriövningar leda livskunskapslektionerna för att få till reflektioner och diskussioner.
Penisar ritas det ofta. Inte detaljerade avbildningar utan symboler. Det är en ständig källa till fnissande när man ritar därför att väldigt mycket kan se ut som det manliga könsorganet, frukter, träd, buskar, berg, allt kan för den som har god fantasi se ut just så, eller tillräckligt mycket för att börja fnittra i alla fall.
Med den här klassen, en åtta hade vi jobbat mycket med skisspennor, ritat händer ögon, läppar, porträtt, hundar, med mera. jag började med att prata om snoppbilden om att det är en vanlig sak att måla, det är lite provocerande, det är på skoj, det är busigt och roligt. När var det någon som ritade kvinnliga könsorgan senast? Hur gör man det? Får man det? Hur ser det ut? när det gäller det manliga kan man både såklart göra en avbildning, det finns det instruktioner för hur man ska göra, men det finns också en erkänd symbol, den som man kan rita med ett sträck utan att lyfta pennan. Den är socialt överenskommen, inte en avbildning. Någon sådan finns inte för det kvinnliga. Det skulle kunna vara ett utropstecken mellan två parenteser tillexempel. Men det är inte självklart.
Så övningen var helt enkelt, måla ett kvinnligt könsorgan. Jag använde en skissad bild från RFSUs hemsida som hjälp, vi hade använt bilder tidigare för att få hjälp med vad som skulle ritas. Reaktionen var mycket stark. Jag trodde att det skulle bli fnitter, skratt, svårt att få lugn på klassen igen. Men så blev det inte alls.
Killarna blev väldigt allvarliga, flera ritade bättre den gången än de ritat någonsin tidigare. Tyst, noggrant, ritade de. Tjejerna däremot vägrade. Men motiveringen att det är äckligt. Och att det inte har något med kärlek att göra. Båda två förbryllar mig och jag hittar inte riktigt orden för att leda samtalet. Istället för att uppmuntra dem hamnar jag i försvarsställning och det blir en debatt istället för ett samtal.
Nakna kvinnor är en central del av konsten. De flesta som målar har målat det. Konstmuseet är fullt av det. Det är en etablerad del av konsten att avbilda nakenhet. Men med ett undantag. Kvinnokönet. Jag köpte en bok med namnet ”anatomi för konstnärer”. I den får man lära sig hur musklerna ligger. Hur en arm ser ut i genomskärning, hur vinklarna mellan armbågar och kropp blir i olika positioner med mera. Mannens kön finns på flera av bilderna. Smakfullt och diskret, men ändå tydligt och möjligt att rita av och få hjälp av. Helkroppsbilderna av kvinnor liksom av en slump blir suddiga och det blir behåring som får gestalta. "Of the Horcrux, or the female genitalia, we shall not speak nor give direction–"
Nej. Jag kommer inte göra övningen I klasserna i år. Men när det ena könet är busigt, provocerande och roligt medan det andra är äckligt och inte har något med kärlek att göra har vi ett jämställdhetsproblem. Sådetså!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar